Har Sverige en framtid i rymdindustrin? Det Àr dags för regeringen att vakna, skriver tre tunga namn frÄn GKN Aerospace.

Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna som framförs Ă€r skribentens egna.

Den 9 juli planeras den nya europeiska rymdraketen Ariane 6 skjutas upp frĂ„n Franska Guyana. Ariane 6 blir en av fĂ„ rymdraketer i vĂ€rlden som klarar tunga laster, till exempel större kommunikationssatelliter eller ett flertal mindre. DĂ€rmed blir Sverige och Europa mer sjĂ€lvstĂ€ndiga och mindre beroende av andra lĂ€nder. Med tanke pĂ„ hur vĂ„r vardag – med kommunikation, gps, vĂ€derövervakning med mera – styrs av olika rymdsonder Ă€r rymden idag av största geopolitisk vikt.

Dock, i takt med att rymdens betydelse ökar, Àr risken överhÀngande att Sverige halkar efter. Ariane 6 Àr bestÀlld av det europeiska samarbetsorganet ESA som Àr samfinansierat av 22 europeiska lÀnder. De bidrag som svenska regeringen gÄr in med i ESA Äterinvesteras sedan i olika projekt hos svenska företag. För Ariane 6 bidrar GKN Aerospace med turbiner samt munstycke. Flera högst vitala delar. Att GKN Aerospace fÄtt förtroendet visar tydligt att svensk rymdingenjörskonst Àr vÀrldsledande.

Fast det rÀcker inte med att leva i nuet. Ska svensk rymdindustri stÄ sig i den framtida konkurrensen behöver den svenska regeringen öka sitt bidrag till ESA. Med cirka 0,05 procent av BNP ligger Sverige idag lÄngt under det genomsnittet 0,11 procent, som utgör medlemslÀndernas bidrag till ESA. BÄde vÄra nordiska grannar Finland och Norge bidrar mer och de stora industrinationerna Frankrike, Italien och Tyskland ligger över genomsnittet. Det Àr Àven de lÀnder som gynnas nÀr ESA ska Äterinvestera i olika projekt, eftersom prioriteringsordningen stÄr i proportion till bidraget.

Vi som verkar inom den svenska rymdsektorn kan ibland tycka att svenska regeringsföretrÀdare ofta har en hög svansföring om svensk rymdindustri och rymdforskning. Det sipprar i praktiken dÀremot sÀllan ner till de pÄ fabriksgolvet. För sanningen Àr den att om inte regeringen prioriterar upp svensk rymdindustri genom exempelvis större engagemang i ESA, dÄ Àr risken pÄtaglig att Sverige inte bara tappar konkurrenskraft utan att svensk rymdindustri hamnar pÄ efterkÀlken och med det tappar sÄvÀl kunnande som arbetstillfÀllen. Sveriges regering mÄste helt enkelt i praktisk handling visa att svensk rymdindustri Àr viktig, inte bara för svenska arbetstillfÀllen utan framför allt sÄ att Europa med egen rymdverksamhet förblir oberoende frÄn andra lÀnders geopolitiska nycker.

Ariane 6 skjuts upp den 9 juli. SÄ lÄngt Àr vi i Sverige med. Men dÀrefter ligger det pÄ regeringens axlar ifall svensk rymdindustri ska ha en framtid.

Karin Johansson, affÀrsenhetschef Rymd, GKN Aerospace Sweden
Martin WĂ€nblom, vd GKN Aerospace Sweden
Stefan Oscarsson, affÀrsomrÄdeschef Governmental Solutions, GKN Aerospace Sweden

#debatt