Regeringens klimatpolitik leder till ökade utslĂ€pp och för Sverige in pĂ„ en “onödigt riskfylld vĂ€g”, konstaterar Klimatpolitiska rĂ„det. – Regeringen skjuter ansvaret pĂ„ framtiden, sĂ€ger ordförande Åsa Persson.

Regeringen beskriver sin klimatpolitik som effektiv och ambitiös. Men att den klimatpolitiska handlingsplanen skapar förutsÀttningar för att nÄ hela vÀgen till mÄlet noll nettoutslÀpp av vÀxthusgaser till 2045 hÄller inte Klimatpolitiska rÄdet med om.

PÄstÄendet Àr missvisande och brister i saklighet, enligt rÄdet vars uppdrag Àr att varje Är granska regeringens klimatpolitik.

”Riskfylld”

UtslÀppsgapet för att nÄ 2045-mÄlet har minskat. Men eftersom planen i stort saknar utslÀppsprognoser för beslutad politik, tidsangivelser för insatser och bortser frÄn etappmÄlen till 2030 lever den inte upp till klimatlagens krav, enligt rÄdet.

– Regeringens klimathandlingsplan leder in Sverige pĂ„ en onödigt riskfylld vĂ€g. Den visar inte hur vi nĂ„r mĂ„len, varken pĂ„ kort eller lĂ„ng sikt, sĂ€ger vice ordförande Björn SandĂ©n.

FAKTA

Sveriges klimatmÄl

Det lÄngsiktiga mÄlet Àr att Sverige ska ha noll nettoutslÀpp av vÀxthusgaser senast 2045 och negativa utslÀpp dÀrefter. MÄlet innebÀr att utslÀppen frÄn svenskt territorium ska vara minst 85 procent lÀgre senast 2045 Àn utslÀppen 1990. Kvarvarande utslÀpp ned till noll kan uppnÄs genom kompletterande ÄtgÀrder.

För att nÄ det lÄngsiktiga mÄlet finns etappmÄl.

2030 bör utslÀppen vara 63 procent lÀgre Àn 1990 och 2040 minst 75 procent lÀgre Àn 1990. UtslÀpp som omfattas av EU:s system för handel med utslÀppsrÀtter Àr inte inkluderade i etappmÄlen.

Det finns ocksÄ ett etappmÄl för transporter: UtslÀppen frÄn inrikes transporter, förutom inrikesflyg, ska minska med minst 70 procent senast 2030 jÀmfört med 2010.

KÀlla: NaturvÄrdsverket

Regeringens beslutade politik under 2023 leder till ökade utslÀpp pÄ kort sikt. Sverige ser inte ut att nÄ varken uppsatta klimatmÄl eller EU-Ätaganden till 2030.

– Risken med att inte agera tillrĂ€ckligt kraftigt nu för att nĂ„ mĂ„len till 2030 Ă€r att de kumulativa utslĂ€ppen blir för stora fram till 2045. Om regeringen skjuter pĂ„ jobbet till nĂ€sta mandatperiod kommer det att vara för sent, sĂ€ger ordförande Åsa Persson till TT.

För att snabbt fÄ ner utslÀppen rekommenderar rÄdet bland annat en plan för ökat upptag av koldioxid i skog och mark och ett ÄtgÀrdspaket för utslÀpp frÄn transporter och arbetsmaskiner.

”Inte orolig”

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) skakar av sig kritiken. Hon menar att mÄnga ÄtgÀrder regeringen har pÄ gÄng Àr nya och dÀrför inte har kunnat utredas.

– Jag Ă€r inte sĂ€rskilt orolig över vissa av de bedömningar som görs i nulĂ€get. De bygger pĂ„ regeringens aviserade politik under 2023 och det finns en del Ă„tgĂ€rder som har tillkommit sedan dess, sĂ€ger hon efter att ha tagit emot rapporten.

– Det gör att jag kĂ€nner tillförsikt i att en del av kritiken som lyfts i dag redan Ă„tgĂ€rdas.

Åsa Persson pekar pĂ„ att det finns en oro bland medborgarna för klimatförĂ€ndringens konsekvenser och för att regeringens Ă„tgĂ€rder inte Ă€r tillrĂ€ckliga.

– Om regeringen inte upplever att det finns tillrĂ€ckligt med social acceptans för vissa Ă„tgĂ€rder anser vi att de bör bygga en sĂ„dan, inte skjuta pĂ„ dem. Det handlar om kommunikation och ledarskap, sĂ€ger hon.

FAKTA

RĂ„dets rekommendationer

Klimatpolitiska rÄdet ger tolv rekommendationer till regeringen.

Fyra handlar om att skyndsamt besluta och genomföra politik som minskar utslÀppen i nÀrtid:

  • besluta ett Ă„tgĂ€rdspaket för transportsektorns och arbetsmaskiners utslĂ€pp

  • ta fram en plan för ökat upptag av koldioxid i skog och mark

  • kombinera skĂ€rpta klimatstyrmedel med riktad fördelningspolitik

  • redogör för hur Sveriges EU-Ă„taganden ska nĂ„s i den kommande nationella energi- och klimatplanen senast den 30 juni 2024.

Åtta handlar om hur vĂ€gen till de lĂ„ngsiktiga klimatmĂ„len kan breddas:

  • ta fram en tydlig svensk position för ett vetenskapligt grundat EU-mĂ„l till 2040

  • bidra till att EU:s utslĂ€ppshandelssystem utvecklas för att nĂ„ klimatneutralitet

  • inkludera klimatperspektivet i det finanspolitiska ramverket

  • koppla samman investeringar i stĂ€rkt totalförsvar och ökad sjĂ€lvförsörjning med klimatomstĂ€llning och -anpassning

  • gör energi- och resurseffektivisering till en bĂ€rande del av klimatpolitiken

  • utforma en strategi för ett framtida klimatneutralt jordbruk

  • utforma en bredare, mindre sĂ„rbar elektrifieringsstrategi.

  • bredda samverkan vid utformningen och genomförandet av klimatpolitiken för att bidra till acceptans och engagemang.

#miljö #sverige #klimat