RÀtta mig om jag har fel men Riksbanken ökar styrrÀntan vilket leder till att folk betalar mer rÀnta pÄ sina bolÄn vilket betyder att de inte lÀngre har rÄd att konsumera vilket leder till att priserna sjunker vilket leder till att inflationen Àr inbromsad?
Och vinnarna i detta Àr storbankerna som tÀljer guld med smörkniv.
Det kÀnns som att samma effekt borde gÄ att uppnÄ men med nÄgot medel dÀr pengarna anvÀnds till nÄgot nyttigt? Typ en inflationsskatt och sen stoppas pengarna in i vÀlfÀrden eller nÄgot istÀllet?
Eller missar jag nÄgon aspekt som gör att det Àr oundvikligt att behöva stoppa mer och mer pengar i storbankernas fickor?
Bankerna gynnas inte direkt av högre rÀntor, deras kostnader ökar ocksÄ. Om exempelvis fler hade bundna lÄn i Sverige sÄ skulle bankerna kunna legat risigt till nÀr rÀntorna steg, dÄ det i de fallet Àr bankerna som sitter med risken. Vad som hÀnder nu Àr att bankerna kan ta i för att rÀntorna Àr volatila. De vill ju undvika att gÄ back, sÄ dÄ ser de ju till att marginalerna tar höjd för volatiliteten.
Exempelvis om massa folk binder rÀntorna pÄ denna höga nivÄn, och sedan sjunker styrrÀntan. DÄ blir ju det ocksÄ fördelaktigt för bankerna.
Nordea rapporterar att deras rÀntenetto Àr 40% högre jÀmfört med samma period förra Äret. SÄ helt hemskt verkar det ju inte gÄ för dem med de högre rÀntorna.
NÀ, Sverige har ju vÀldigt lÄg grad av bundna rÀntor pÄ bolÄn. SÄ Àr ju ingen jÀtterisk för bankerna pÄ den punkten nÀr rÀntan stiger. Volatilitet ger ju dock som ofta möjlighet att tjÀna pengar, och iom att alla bankerna har starka incitament att inte gissa för lÄgt pÄ rÀntorna sÄ Àr det ju inte jÀttekonstigt att intÀkterna ökar.
Om rÀntan ligger still ett tag bör ju i en fungerande marknad marginalerna sjunka, typ till de nivÄer de var innan ökningarna exempelvis. Men banker e ju lite av ett oligopol sÄ fÄr vÀl se om det hÀnder av sig sjÀlvt eller om SBAB behöver knuffa pÄ.